1800-1862  Related Paintings of Frederick william watts :. | Farm Courtyard in Auvers | Portrait of anton webern | Boy wearing the mariner clothes | Henri Royer Ex-voto | Reflections,Balloch |
Related Artists:
Joachim Beuckelaer
1535-1574 Flemish Joachim Beuckelaer Galleries b Antwerp, c. 1534; dAntwerp, c. 1574). Flemish painter. He came from an Antwerp family of obscure painters and seems to have spent his entire life there. He trained in the studio of Pieter Aertsen, who in 1542 had married Beuckelaers aunt; he became an independent master and also married in 1560. His earliest known work dates from that year, and his development can be followed closely to 1570. The example of Beuckelaers master remained decisive throughout his career. Not only did he take over Aertsens new repertory of secular subjects, he also completely adopted his stylistic idiom and manner of painting, so that it can be difficult to distinguish the two hands. Beuckelaer was, however, by no means a slavish imitator, and as regards execution he fully bears comparison with Aertsen.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Jan Mabuse
c. 1478 C October 1, 1532 Flemish painter, b. Maubeuge. His real name was Jan Gossaert or Gossart. He may have studied in Bruges before joining the Antwerp guild in 1503. In 1508 he went for a year with his patron, Philip of Burgundy, to Italy, where he was strongly influenced by Italian art and ancient sculpture. He was among the first Flemish artists to represent the nude and classical mythology in a manner derived from Italy. His forms are solid and heavy, and their surfaces are rendered with smooth precision. Mabuse also executed some impressive portraits. The imperious attitude he gave to his subjects was highly popular in his time. A Donor and His Wife (Brussels), Neptune and Amphitrite (Berlin), Danaë (Munich), St. Luke Painting the Virgin (versions in Vienna and National Gall., Prague), and Jean Carondelet Adoring the Virgin (Louvre) are characteristic paintings.